Fakta om vildsvin
Vildsvin har funnits i Sverige i flera tusen år, men under 1700-talet försvann de nästan helt på grund av intensiv jakt och jordbruk. På 1940-talet började man återinföra vildsvin i inhägnader, men en del av djuren rymde, vilket ledde till att vildsvinen återetablerade sig i de svenska skogarna. I dag utgör vildsvinsstammen en naturlig del av vår fauna.
> Broschyr: Bli svinsmart – saker du kanske inte visste om vildsvin, pdf
Problem och möjligheter med vildsvin
Vildsvin kan orsaka omfattande skador på jordbruk och skogsbruk genom att böka upp mark och förstöra grödor. De är även inblandade i många trafikolyckor. Samtidigt ses vildsvinskött som en värdefull resurs, och det pågår ett nationellt samarbete mellan myndigheter, jägarförbund, producenter och restauranger för att göra det enklare att ta tillvara på köttet och för att föra det från skog till bord.
Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att vildsvinens bökande kan bidra till att öka den biologiska mångfalden och förbättra jordens kvalitet. Å andra sidan kan markhäckande fågelarter skadas, vilket visar på de komplexa effekterna vildsvinen har på ekosystemet.
> Vildsvin gör nytta i brukade skogar: Ökar mångfalden av växter, SLU
Jakttider
Vildsvin får jagas dygnet runt, men eftersom de vanligtvis är aktiva på natten jagas de oftast på nattetid. För jakt på vildsvin gäller bland annat att:
- sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar är fredad och får inte jagas
- årsungar av vildsvin får jagas hela året
- jakttiden för vuxna vildsvin är 1 april till och med den 31 januari
- jakt av vildsvin med hjälp av hund är tillåten 1 augusti till och med den 31 januari.
> Jakt på rådjur, dovhjort, vildsvin och mufflonfår, Naturvårdsverket
Sjukdomar
Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig och dödlig sjukdom för både tamgrisar och vildsvin, men den smittar inte människor eller andra djur. Även om kött från smittade vildsvin inte är farligt att äta, kan matrester som slängs i naturen sprida smittan vidare. Därför är det viktigt att hantera vildsvinskött och avfall på rätt sätt för att minimera risken.
I september 2023 upptäcktes det första svenska fallet av afrikansk svinpest hos ett vildsvin. Utbrottet bekämpades och 2024 blev Sverige återigen fritt från sjukdomen.
Salmonella
Vildsvin som är infekterade med salmonella visar ofta inga symptom, men salmonella kan ge vildsvin diarré. De kan även få till exempel hög feber, nedsatt allmäntillstånd och inte vilja äta. Majoriteten av de smittade vildsvinen visar dock inga symptom, men utsöndrar salmonellabakterier i sin avföring.
Salmonellainfekterade vildsvin kan bli en smittkälla för människor, framför allt via kontaminerat kött på grund av dålig slakthygien.
> Salmonella hos vildsvin, SVA
Trikiner
Trikiner är små parasitmaskar som förekommer i de flesta delar av världen och kan infektera olika arter av däggdjur, och även människor. Hos vildsvin upptäcks några få fall per år i Sverige.
Det smittar genom att ett djur äter kött som innehåller levande trikinlarver. Parasiterna dör när köttet upphettas till 68 grader.
> Trikiner hos vildsvin och andra svenska djur, SVA
Du kan läsa om fler vildsvinssjukdomar på SVA:s webbplats: